Icke-allergisk astma

Det finns i stort sett två typer av astma: allergisk och icke-allergisk astma. Icke-allergisk astma är vanligare hos vuxna än hos barn och symtomen visar sig först lite senare i livet. Kvinnor drabbas oftare än män och många fall utlöses av en infektion i luftvägarna.

Förmodligen är det både arv och miljö som påverkar vem som insjuknar i icke-allergisk astma. Forskarna känner inte till alla riskfaktorer för astma men man vet att rökning kan ge upphov till icke-allergisk astma hos både barn och vuxna. Över 500 barn om året insjuknar i astma för att deras föräldrar röker i hemmet, och barn till kvinnor som rökt under graviditeten föds i högre utsträckning med trängre luftrör än andra barn. Övervikt är en annan riskfaktor för både allergisk och icke-allergisk astma och är man både rökare och överviktig är risken för astma ännu större. Dålig ventilation, ökad hygien, luftföroreningar och stor antibiotikaanvändning misstänks också ha bidragit till att astma har ökat de senaste 25 åren.        

Vad utlöser icke-allergisk astma?

Medan den allergiska astman sätts igång av allergier som oftast är ärftliga, är det irriterande ämnen, så kallade triggerfaktorer, i omgivningen som utlöser icke-allergisk astma. Även allergiska astmatiker kan dock få astmaanfall av till exempel passiv rökning eller starka dofter.

De vanligaste triggerfaktorerna för icke-allergisk astma är:

• Rökning
• Luftvägsinfektioner
• Kall luft
• Väderväxlingar
• Irriterande ämnen som parfym och bilavgaser
• Fysisk ansträngning (ansträngningsastma)
• Vissa läkemedel (värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, inflammationsdämpande värktabletter inom NSAID-gruppen, och betablockerare som används mot högt blodtryck och hjärtsjukdom)

Hur kan jag undvika att utlösa min astma?

Om du har astma ska du inte röka och helst inte någon i din närhet heller, i alla fall inte inomhus. Tobaksrök är den vanligaste orsaken till en förorenad inomhusmiljö och passiv rökning är nästan lika farligt som att röka själv. Det bästa är att helt undvika rökiga miljöer om du kan. Låt inte heller någon röka kring dina barn.

Kyla och torr luft sliter på slemhinnorna och är också jobbig för många astmatiker. Dessutom cirkulerar kall luft mindre, vilket betyder att det finns mer avgaser och andra föroreningar i luften på vintern. Den stora temperaturskillnaden mellan inne- och utemiljön kan också ge upphov till besvär. Det betyder inte att du som astmatiker måste sitta inne och vänta in våren. Så länge du ser till att din astma är välkontrollerad genom behandling och undviker köldchocker är det tvärtom nyttigt att vara ute när det är kallt.

Har du astman under kontroll?

För att din astma skall vara under kontroll är det viktigt att den är korrekt behandlad. Det innebär att rätt dos läkemedel skall inhaleras på korrekt sätt. Om du trots din behandling fortfarande har astmatiska besvär behöver din astmabehandling ses över.

Tips för kalla dagar:

• Rusa inte ut i kylan utan stanna till och andas lugnt genom näsan tills luftvägarna har fått en chans att vänja sig vid temperaturen.
• Om du har nästäppa är det bra att behandla den innan du går ut, så att du kan andas med både näsa och mun.
• Svep en sjal eller halsduk runt mun och ansikte för att skydda dig mot kylan.
• Anpassa träningen efter temperaturen. Tänk på att stressen på slemhinnorna ökar vid långvarig exponering för kyla.
• Undvik helst att träna i kall luft om du har ansträngningsastma, eftersom astman förvärras av kylan. 
• Använd en värmeväxlare som hjälper till att värma upp inandningsluften för längre utevistelser, antingen i form av en luva som dras ner över mun och näsa eller en andningsmask.

Andra ämnen som utlöser astma

Som astmatiker ska du låta bli att använda sprayfärg, målarfärg och rengöringsmedel med stark lukt när du är inomhus och se till att ditt hem är välventilerat. Använd inte heller parfymer, parfymerade hudkrämer eller andra produkter med stark lukt som kan irritera dina luftvägar.