Vad är ansträngningsastma?

Ansträngningsastma är väldigt vanligt och innebär precis som det låter att du får besvär av din astma när du anstränger dig. När du tränar eller anstränger dig fysiskt på annat sätt andas du snabbare och genom munnen. Det betyder att luften som kommer ner till luftrörens slemhinnor är torrare och kallare än den hade varit om du andats genom näsan, och luftrören blir då irriterade och kan dra ihop sig. Om du är känslig kan det hända att du får astmasymtom även vid lättare ansträngning. Barn med astma kan till exempel få ansträngningsastma när de leker. Att ha ansträngningsastma innebär inte att du är helt frisk när du inte anstränger dig. Den underliggande inflammationen i luftrören finns alltid kvar, även om besvären utlöses av ansträngning.

Ibland kan det vara svårt att skilja på ansträngningsastma och dålig kondition. Prata med en läkare eller astmasjuksköterska om du är osäker, så att din astma kan utredas ordentligt och du kan få rätt behandling.

Vad kan jag göra för att må bättre?

Många astmatiker är rädda för att träna men att ha bra kondition är extra viktigt när man har astma. Om du tränar regelbundet kan din ansträngningsastma faktiskt förbättras. Träning gör att lungornas funktion stabiliseras, kroppens syreupptagningsförmåga ökar och astmasymtomen minskar. När musklerna runt bröstkorg och lungor blir starkare är det också lättare att hosta upp slem.

Vissa träningsformer kräver mer ansträngning än andra, så pröva dig gärna fram tills du hittar något som passar. Stavgång, simning, dans, bollsporter och intervallträning brukar gå bra, medan långdistanslöpning och skidåkning kan ge mer besvär. Den enda sporten som astmatiker avråds helt från är dykning. Om du tar din astmamedicin regelbundet finns det ingen anledning till att du inte kan träna på samma nivå som en frisk person. Det finns till och med många elitidrottare som har astma.

Att tänka på innan och under träningen:

• Ta en extra dos av din snabbverkande luftrörsvidgande medicin 10-15 minuter före träningen.
• Gör en lugn uppvärmning i 10-15 minuter, så att pulsen ökar gradvis.
• Känn efter hur dagsformen är och anpassa träningen därefter.
• Träna gärna i intervaller med korta viloperioder emellan.
• Försök att andas in genom näsan så länge du kan. Då hinner luften värmas upp mer innan den når lungorna.
• Använd en värmeväxlare, antingen i form av en ansiktsmask eller en luva som dras ner över mun och näsa, om du tränar i kyla.
• Avsluta med att varva ner 5-10 minuter.
• Träna aldrig när du är förkyld, det kan i längden förvärra din astma.
• Om du är pollenallergiker är det bäst att träna inomhus de dagar som det är mycket pollen i luften. Ibland kan pollen även påverka luftrören hos astmatiker som inte är allergiska.

Får du trots det här besvär med astman är det kanske bäst att vila en stund innan du fortsätter. För träningspass på över två timmar kan det hända att du måste ta ytterligare en dos av den luftrörsvidgande medicinen.

Om du tävlar i idrott är det viktigt att komma ihåg att vissa astmamediciner är dopingklassade. På Riksidrottsförbundet hemsida kan man ta reda på vilka läkemedel som är tillåtna och vilka som är förbjudna. Se länk: Riksidrottsförbundet.