Har du astma utan att veta om det?

Göran Zetterberg
Göran Zetterberg, astma- och allergiläkare.

Mellan åtta och tio procent av Sveriges befolkning lider av astma. Vad vi vet. Många fler kan vara drabbade utan att ha fått en diagnos.

- Att gå med obehandlad astma kan i längden leda till att luftvägarna permanent blir trängre, säger astma- och allergispecialisten Göran Zetterberg.

Känner du att det ibland är svårt att få luft när du anstränger dig hårt? Får du ont i bröstet, pipljud, hosta när du andas in kall luft eller långvarig hosta efter förkylningar?

Astma är ett samlingsnamn för olika sjukdomar i luftvägarna som alla ger liknande symtom - lättirriterade luftvägar som tenderar att dra ihop sig och ge andningsbesvär. Men det går att bära på en astmasjukdom under lång tid utan att själv veta om det.

- Merparten av alla som har astma har en lindrig variant och märker inte av någon större fysisk begränsning. Om astman långsamt förvärras är det också lätt att den drabbade omedvetet anpassar sig efter sina nya förutsättningar och inte märker av försämringen, säger astma- och allergiläkaren Göran Zetterberg, som till vardags arbetar på en privat astma- och allergiklinik i Stockholm. Han träffar ofta patienter som i princip hela sina liv lidit av astma utan att själva veta om det.

- Det är olyckligt eftersom det faktiskt finns hjälp och behandling att få. Om du har haft astma sedan du var barn har du kanske aldrig fått uppleva hur det är att andas helt normalt. Du har ingen aning om hur bra det kunde ha känts om du inte hade astma, säger han.

Allergi en riskfaktor för astma

Astmasjukdomar varierar över tid och påverkas av vad du gör. Även idrottare kan ha en astmasjukdom utan att känna av den. De kan ha normala värden vid mätning av lungfunktionen med så kallad spirometri, och kan träna som vanligt utan att få några symtom. Först när de börjar träna intensivt märker de av sin astma.

Luftrör

-Många av dem som kommer till mig, och som utan att veta om det haft astma sedan en lång tid tillbaka, har också någon slags allergi. En allergisk reaktion kan snabbt förvärra symtomen på astma och får du hosta i samband med att du utsätts för något du är allergisk mot, ja då har du astma, säger han.

Risken för att drabbas av astma ökar också om du bär på vissa gener, om du vuxit upp i en rökig miljö, om din mamma rökte när du låg i magen eller om du som liten drabbats av ett så kallat RS-virus. När Göran Zetterberg träffar en patient med misstänkt astma ställer han specifika frågor för att ta reda på om patienten på något sätt är begränsad i sin vardag på grund av dålig lungfunktion. Sedan testar han lungfunktionen mer objektivt med hjälp av spirometri och luftrörsvidgande läkemedel, för att se om patientens värden blir bättre av läkemedlet. Ibland gör han pricktest för att se om patienten har någon allergi, och om det behövs finns även mer noggranna lungundersökningar att ta till.

Viktigt att behandla astma på rätt sätt

När en patient får diagnosen astma innebär det en anpassning till nya vanor. Sjukdomen måste regelbundet behandlas med läkemedel som andas in med hjälp av olika typer av inhalatorer .

- Astmapatienter måste lära känna sin sjukdom, känna igen sina symtom och lära sig att använda inhalatorerna på rätt sätt. Behandlingen styrs efter hur lungfunktionen är för tillfället eller hur patienten mår. Men för vissa är det svårt att känna av en försämring.

Göran Zetterberg berättar att om en astmasjukdom får pågå under lång tid utan att bli behandlad kan lungfunktionen bli kroniskt försämrad. Vävnaden i luftvägarna anpassar sig då till den hopdragna formen och kan inte få tillbaka sin ursprungliga, vidgade, struktur.

- Jag brukar säga det till mina patienter för att de ska förstå allvaret.  De flesta kan få tillbaka lite av lungfunktionen med rätt behandling, men det är oerhört viktigt att behandla en astma i tid och på rätt sätt. Kontakta din vårdcentral och be om att få göra en spirometri om du misstänker att du har astma, säger han.

Ida Widberg