AllmänhetVårdpersonal
Pediatric Year in Review

Pediatric Year In Review

Pediatric year in review brukar alltid dra stor publik, så också i år. Session delas in i ämnesområden. Här följer ett kort axplock från tre av ämnesområdena som berördes och vad föreläsarna tyckte var de mest spännande publikationerna under det senaste året;

The pediatric airways

En ovanlig, men ofta symtomgivande missbildning är extrabronk i trakea. Symtomen kan vara tecken på flödesbegränsning, ökade infektionsproblem från lungorna samt inte sällan uppfattas symtomen som astmasjukdom. Den extra bronken sitter intrathorakalt ovanför carina. I ett material av barn som genomgått flexibel bronkoskopi fann man missbildningen i en frekvens av cirka 1 % (Ruchonet-Metrailler et al, Ped Pulm 2014). Kan vara en differentialdiagnos vid terapiresistenta obstruktiva besvär.

Pediatric respiratory infections

Biesbroek et al (AJRCCM 2014) studerade sambandet mellan amning, bakteriell kolonisation av övre luftvägar och fann att amningen tydligt påverkar bakteriefloran i nasofarynx. Ökad förekomst av vissa gramnegativa species (bl.a Dolosigranulum) minskar risken för luftvägsinfektioner under spädbarnstiden.

Asthma in childhood

Föredragshållaren inledde med att säga att inga stora nyheter presenterats under senaste året rörande läkemedelsbehandling och astma hos barn. Han presenterade dock ett flertal studier av allmänt intresse.- I en dansk studie som använt COPSAC-kohorten (prospektiv födelsekohort med riskbarn) studerade man sambandet mellan agens vid luftvägsinfektioner de första 3 levnadsåren och astmaförekomsten vid 7 års ålder. Man tog prover regelbundet vid varje luftvägsinfektion (9 vanliga luftvägsvirus, inklusive RSV, och 3 bakterier) och fann att det fanns klart samband mellan infektioner och senare astma, men när man justerade för infektionsfrekvensen så försvann signifikansen vilket ledde författarna till slutsatsen att det inte är specifikt agens utan frekvensen av luftvägsinfektioner under första levnadsåren som är associerat med senare astma. Sannolikt ligger skillnader i immunförsvaret hos individen bakom hur man påverkas av luftvägsinfektioner som alltså hellre än specifikt agens som påverkar risken att utveckla astma (Bønnelukke et al, JACI 2015).

Har hyperton koksalt någon plats vid akut bronkiolitbehandling? Under senare år har framför allt unga barn som lagt in i samband med RSV-bronkiolit på vissa sjukhus behandlats med inhalationer med hyperton koksalt (vanligen 3%) med syfte att förbättra slemmobiliseringen. Studier har hittills visat olika resultat. Cunningham et al (The Lancet 2015) har nu publicerat ytterligare en negativ studie där tillägget inte påverkade vårdtiden. Kanske dags att slutgiltigt inte rekommendera hyperton koksalt i detta sammanhang.

Även på den här sessionen diskuterades möjligheterna att bättre kunna prognostisera vilka barn med tidiga obstruktiva symtom som löper ökad risk att senare utveckla kronisk astma. Klaassen et al (AJRCCM 2015) studerade tillägget av genexpression , biomarkörer i utandat kondensat (EBC), utandade flyktiga kemiska substanser (VOC) och luftvägsresistans till ”asthma predicitive score”(API) jämfört med bara API. De fann att kombinationen av API med genexpression och VOC signifikant ökade både sensitivitet och specificitet (till när 100%) att prognostisera astmarisken  vid 6 års ålder.

Monitorering av astma är alltid utmanande. Foorend-van Bergen et al (Thorax 2015) jämförde webbaserad uppföljning med asthma control test (ACT) en gång per månad och läkarbesök var 4:e månad (FeNO, spirometri , klinisk kontroll) mot ”standard uppföljning” var 4:e månad (FeNO, ACT, spirometri, klinisk kontroll). Deras slutsats var att skapa vägar att kommunicera med ungdomar (läs webbaserad tät uppföljning) är mer effektivt för astmakontroll än våra oftare använda uppföljningstekniker som spirometri och FeNO.