AllmänhetVårdpersonal
Hosta - ska den behandlas eller inte?

Hosta – ska den behandlas eller inte?

Lennart Hansson
Överläkare, Lung- och allergisektionen
VO Hjärt- och lungmedicin, Skånes Universitetssjukhus

Hosta är en viktig reflex för att skydda luftvägarna mot främmande ämnen, men det är också det vanligaste symtomet på någon form av luftvägssjukdom. Man delar in hosta i akut hosta och kronisk hosta, dvs hosta som varar i mer än 6-8 veckor. Långdragen kronisk hosta är ett vanligt och ofta besvärligt symtom. Den kan bero på t ex astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), allergisk rhinit med baksnuva (numera kallad upper airway cough syndrome), gastroesofageal reflux, kronisk bronkit, biverkning av ACE-hämmare eller allvarliga sjukdomar som lungfibros och lungcancer. Behandling skall inriktas på underliggande orsak men ibland hittar man ingen säker underliggande genes.

Den akuta hostan är uppenbar både för individen och omgivningen. Den helt dominerande orsaken är virusutlösta övre luftvägsinfektioner och ofta är någon i omgivningen sjuk. Dessa vanliga förkylningar går vanligen över av sig själv efter någon vecka. Ibland har patienten hög feber och muskelvärk och man kan misstänka influensa. Om febern går över efter 3-4 dagar behövs inte någon behandling och om man inte misstänker något bakteriellt inslag.

Ska man behandla hosta vid förkylning och är det meningsfullt? Slemhosta skall inte dämpas eftersom slemmet skall hostas upp och varken acetylcystein eller andra orala slemlösande läkemedel har någon som helst vetenskaplig dokumentation. Däremot kan man ha nytta av rikligt med vätska, t ex honungsvatten, te eller annan dryck som gör slemmet mindre segt. Många s.k. hostläkemedel innehåller socker och en del starka ämnen som kan ge ett subjektivt välbefinnande men någon effekt på hosta är inte visad. Det finns inga belägg för att använda bronkvidgare vid hosta varken hos vuxna eller barn. Mollipect används ganska ofta till barn, men behöver man bronkvidgande behandling (och i så fall vid misstanke om astma) bör man använda vanliga bronkvidgare (beta-2-stimulerare).

Ibland fortsätter hostan och går över i en besvärlig postinfektiös torrhosta som kan hålla på i flera veckor innan den avtar. Mykoplasmainfektion kan ge långdragen torrhosta, men i sent skede har man inte någon nytt av antibiotika. Torrhostan kan vara besvärligt både för patienten och omgivningen, inte minst nattetid. Det finns visat effekt på torrhosta med morfinpreparat och dessa kan prövas t.ex. Cocillana-Etyfin till natten. Vissa patienter upplever god effekt även om den vetenskapliga dokumentation är svag.

Vid akut hosta och misstanke om virusutlösta infektioner är information och goda råd att föredra framför läkemedelsbehandling.