AllmänhetVårdpersonal
Säsongsbunden eller perenn allergisk rinit

Säsongsbunden eller perenn allergisk rinit?

Allergisk rinit brukar delas in i säsongsbunden och perenn rinit, beroende på om symtomen uppträder året runt eller bara vid vissa tider på året. Säsongsbunden allergisk rinit orsakas främst av pollen från lövträd, gräs och i viss mån gråbo, medan perenn allergisk rinit till stor del beror på pälsdjur och kvalster. En nyare indelning enligt ARIA (Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma) definierar allergisk rinit som antingen intermittent eller persisterande. Om symtomen uppträder mindre än fyra dagar per vecka under en period på mindre än fyra veckor klassificeras riniten som intermittent. Har man besvär fyra dagar eller mer per vecka under minst fyra veckors tid anses riniten vara persisterande. Denna indelning passar dock inte i Sverige, då många svenskar är allergiska mot flera pollensorter och upplever symtom under flera månaders tid. I Sverige har man därför hållit fast vid termen säsongsbunden allergisk rinit istället för intermittent. Persisterande eller perenn allergisk rinit används för att beskriva sjukdom hos personer som har besvär under hela eller större delen av året, då de mer eller mindre regelbundet utsätts för de allergen de reagerar mot.

Såväl säsongsbunden som perenn rinit klassificeras dessutom som lindrig, måttlig eller svår, beroende på hur mycket livskvaliteten påverkas. Om symtomen inte påverkar sömn och vanliga dagliga aktiviteter som skola, arbete, fritid och idrott, anses de vara lindriga. Om sjukdomen  leder till att sömnen störs och att man får problem med att utföra vardagliga aktiviteter brukar symtomen klassificeras som måttliga till svåra.

Säsongsbunden allergisk rinit

I Sverige drabbas ungefär en fjärdedel till en femtedel av alla tonåringar och vuxna av säsongsbunden allergisk rinit, i dagligt tal även kallat hösnuva. Sjukdomen börjar oftast i förskoleåldern och är som mest besvärlig under ungdomsåren, för att sedan normalt avklinga med åldern. I takt med att vi under det senaste 50 åren blivit allt mer känsliga för allergen har allergi mot pollen ökat i motsvarande omfattning. Allergi mot björk- och gräspollen är vanligast, men allergi mot exempelvis gråbo, hassel och al förekommer också.

I Sverige brukar pollensäsongen indelas i tre huvudperioder beroende på vad det är som blommar: lövträd, gräs och gråbo. Lövträdssäsongen sätter ibland igång redan i slutet av februari, då hassel och al kan börja blomma i södra Sverige, och varar i regel tills i mitten av juni, då björken slutar att blomma. Gräsblomningen kan börja redan i maj, vara som mest intensiv i juli och början av augusti för att fortsätta en bit in i september. Gråboblomningen är som starkast på sensommaren, från slutet av juli till september.

Vanliga symtom på allergisk rinit är nysningar, rinnsnuva, nästäppa och klåda i näsan, men även röda, kliande och rinnande ögon förekommer. Om symtomen enbart uppstår i samband med pollensäsongen misstänker ofta personen själv någon form av pollenallergi. Anamnesen är en oerhört viktig del vid diagnostisering av allergisk rinit. Om det ändå är oklart vad som orsakar besvären kan ett pricktest eller ett serumspecifikt IgE behövas.

Perenn (persisterande) rinit

Perenn allergisk rinit orsakas oftast av pälsdjur och kvalster, och kan till skillnad från säsongsbunden rinit orsaka symtom mer eller mindre året runt. Symtomen är desamma som för säsongsbunden allergisk rinit, det vill säga nästäppa, nysningar, rinnsnuva, klåda i näsan och irriterade ögon. Astmasymtom kan också förekomma. Det mest besvärliga symtomet vid perenn allergi brukar oftast vara nästäppan, då långvarig nästäppa ofta ger en stor negativ påverkan på sömn och livskvalitet.

Perenn allergisk rinit kan vara svårare att diagnostisera eftersom kopplingen mellan allergenexponering och symtom sällan är lika tydlig som vid säsongsbundna besvär.  Symtom som nästäppa och rinnsnuva är även vanliga vid andra åkommor i näsan. Till differentialdiagnoserna hör rhinitis medicamentosa, hormonell rinit och näspolyper. Eftersom sambandet mellan allegenexponering och den allergiska reaktionen inte är lika uppenbart behövs oftast ett allergitest för att ställa diagnos. Behandling för perenn allergisk rinit följer samma mönster som för säsongsbunden rinit. Om besvären kvarstår efter tre månaders behandling kan man behöva utreda om symtomen även har icke-allergiska orsaker. Bland äldre och gravida är det relativt vanligt att ha en kombination av allergisk och icke-allergisk rinit. 

Läs mer om allergisk rinit


Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD, Rx, F. Indikation: Lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrkor och förpackningar: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare 120 doser. Pris: 1 x 120 doser, 239:47 kronor, 3 x 120 doser 647:03 kronor, Produktresumén senast granskad 2015-10-19. För mer information: www.fass.se.

Dymista

Dymista är indicerat för lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig.

Läs mer om Dymista

Instruktionsfilm Dymista

Så använder du Dymista, se instruktionsfilmen på Dymista.se

Se filmen