AllmänhetVårdpersonal
KOL

Om KOL

Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppkommer en inflammation i luftvägar och lungor på grund av att man andats in skadliga ämnen. Sjukdomen kännetecknas av inflammation i stora (bronkit) och små (bronkiolit) luftvägar samt av skador på själva lungvävnaden med bildning av hålrum (emfysem). Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till sjukdomen men annan exponering, t ex i olika yrkesmiljöer, kan även leda till KOL. Man har även funnit att KOL utvecklas, framförallt hos kvinnor som eldar inomhus med fossila bränslen, t ex vid matlagning.

Drygt en halv miljon personer i Sverige har KOL och närmare 3000 personer dör varje år till följd av KOL. KOL är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken och kommer inom 10 år att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL debuterar oftast inte före 45 års ålder men förekomsten ökar sedan med ökande ålder och ungefär hälften av alla rökare som uppnått 75 års ålder har KOL. De flesta som drabbas har en lindrig eller medelsvår sjukdom. De flesta personer med KOL har dessutom daglig hosta med upphostning av slem, s k kronisk bronkit.

Många personer som lider av KOL blir periodvis försämrade med ökad hosta, ökade mängder slem i luftvägarna och ökad andnöd. Dessa episoder, s k exacerbationer, som kan påverka hälsotillståndet under flera månader är ofta utlösta av infektioner.

Typer av KOL

Sjukdomsbild och sjukdomsförlopp kan skilja sig mycket mellan olika individer med KOL. Vissa har stora mängder slem i luftvägarna medan andra har torrhosta. Hos vissa sker lungfunktionsförlusten snabbt medan andra har en långsammare årlig sänkning av lungfunktionen. Vissa har exacerbationer ofta medan andra inte har några exacerbationer alls.

Läs mer om KOL