AllmänhetVårdpersonal
Barnastma och allergi

Astma hos barn

Flicka med snorkel

Den vanligaste anledningen till barnastma är att båda eller någon av föräldrarna har sjukdomen. De flesta barn med astma får sina första symtom innan de fyller fem år och ofta i samband med en infektion. Ibland är det svårt att veta om små barn har astma eller inte, eftersom astmasymtomen kan likna symtomen för andra barnsjukdomar. Många små barn kan få väsande andning och pip i bröstet när de har en förkylning eller luftvägsinfektion. Det behöver inte bero på astma utan på att barnet har små luftvägar som krymper i samband med en infektion. Men det kan också vara ett tecken på förkylningsastma, en typ av astma som oftast drabbar barn under två år. I vilket fall som helst är det viktigt att man inte ignorerar besvären. Ju tidigare man kan behandla barn med astma, desto mindre är risken för kroniska skador på luftrören.

Symtom på barnastma

Astma beror på en infektion i luftrören som gör att det blir svårt att andas. Precis som med vuxna kan astma hos barn visa sig på olika sätt och vid olika tillfällen. En del får besvär när det är kallt och fuktigt eller när de anstränger sig (ansträngningsastma), andra när de har en infektion eller när de kommer i kontakt med ämnen som de är överkänsliga mot. Det kan vara parfym, en möglig lokal, kompisens katt, en förälder som röker eller att det är mycket pollen i luften. De här så kallade triggerfaktorerna orsakar inte astma, utan utlöser bara besvär när barnets astma är obehandlad eller otillräckligt behandlad. Var särskilt uppmärskam på symtom hos små barn, som kanske inte själva kan berätta att någonting inte står rätt till. Som förälder är det bra om du kan lära dig så mycket som möjligt om astma, så att du kan prata med ditt barn och förklara vad som händer i kroppen när astman gör sig till känna.

Tidiga varningssignaler för barnastma:

  • Pipande och rosslande andning hos små barn, framförallt de som är 1,5-2 år.
  • Väsande andning eller pip i bröstet, även när barnet inte är förkylt eller har någon annan infektion.
  • Långvarig hosta.
  • Ihållande eller återkommande harklingar som barnet kan beskriva som "slem i halsen som inte går bort".
  • Barnet orkar inte leka eller idrotta som förut.
  • Andra besvär som nästäppa, eksem, ögonirritation och sura uppstötningar.
  • Besvären förvärras på natten.

Hos mindre barn kan symtomen ofta vara akuta, till exempel att barnet vaknar av svår andnöd mitt i natten. Försök i så fall att hålla dig lugn och åk genast till närmsta akutmottagning, där barnet kan få hjälp.

Hur går en astmaundersökning till?

För barn under fem år är det svårt att göra lungfunktionstester som spirometri och läkaren får då i stället lita till kroppsundersökning och frågor om symtom och sjukdomshistoria för att ställa diagnos. Om barnet är äldre brukar läkaren göra ett lungfunktionstest med spirometer och mäta luftflödet under maximal utandning med en PEF-mätare. Eventuellt får ni ta med er PEF-mätaren hem, för att mäta värdena under en längre tid. Om läkaren misstänker att allergier kan ligga bakom astman görs ett pricktest eller blodprov för att testa känsligheten för olika allergener, till exempel pollen, kvalster, pälsdjur och olika födoämnen. Det kan också bli aktuellt med ett ansträngningstest eller en luftvägsprovokation, då barnet får andas in ett retande ämne. Från skolåldern kan barnet även få göra en kväveoxid (NO)-mätning av utandningsluften. Oavsett vilka tester läkaren bestämmer sig för att göra kan det vara bra för ditt barn att veta att en astmaundersökning varken är obehaglig eller gör ont.

Astmabehandling för barn

Astma hos barn behandlas precis som astma hos vuxna med två typer av astmamediciner: luftrörsvidgande läkemedel som snabbt vidgar luftrören, och inflammationshämmande läkemedel som minskar inflammationen i luftrören på lång sikt. Snabbverkande luftrörsvidgare med kort effektduration verkar inom 1-3 minuter och varar i upp till sex timmar. De används vid akuta besvär eller före ansträngning. Långverkande luftrörsvidgare med lång effektduration verkar inom 20 minuter och varar i minst 12 timmar. De används ofta som komplement när det inflammationshämmande läkemedlet inte räcker till. Det finns även snabbverkande luftrörsvidgare med lång effektduration som brukar användas tillsammans med den förebyggande medicinen. Se till att ditt barn alltid har snabbverkande luftrörsvidgande till hands för akuta besvär.

Många astmatiker behöver förutom luftrörsvidgare även ta inflammationshämmande läkemedel för att underhålla sjukdomen och bli besvärsfria. Det vanligaste alternativet är kortison, som andas in med en inhalatoroch på så vis hamnar direkt i de nedre luftvägarna, där infektionen sitter. Vid lindrigare astma kan leukotrienhämmare i tablett- eller pulverform vara ett alternativ till kortisonet. Leukotrienhämmare ges ibland även som tilläggsbehandling när inhalationskortisonet inte riktigt räcker till.

Målet med behandlingen är att barnet ska kunna klara vardagen utan besvär. Det finns ingen anledning till att barnet inte skulle kunna delta i sin favoritaktivitet, vare sig det är fotboll, simning eller bus med kompisarna. 

Läs mer om barnastma

Inhalatorer för barn

Du som förälder bör välja en inhalator med återkopplingsfunktioner till ditt barn. En sådan inhalator kan tala om dels när en korrekt dos matats fram i inhalatorn och dels att en korrekt dos andats in tillräckligt bra.

Läs mer