AllmänhetVårdpersonal
Ishockeyspelare testades för astma

Ishockeyspelaren Jenni Asserholt på astmaundersökning på KI

Astma är betydligt vanligare bland elitidrottare än hos befolkningen i övrigt. Inte minst bland ishockeyspelare, skidåkare och simmare. En av många som har sökt hjälp för astmatiska besvär är den 23-åriga landslagsspelaren i ishockey Jenni Asserholt.

I maj 2011 genomgick ishockeystjärnan Jenni Asserholt för andra gången i sitt liv en astmaundersökning. I enlighet med det internationella hockeyförbundets dopningsregler vände hon sig till enheten för Lung och Allergiforskning på Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Inför sitt förra besök 2004 hade Jenni Asserholt flera gånger upplevt andnöd och hosta under hockeylagets träningspass. Vid ett par tillfällen hade hon till och med varit nära att kollapsa av ansträngning, berättar hon.

- Benen kändes onormalt stumma av mjölksyra, och det lät konstigt när jag andades. Allra värst var det när jag spelade i kalla ishallar eller kom tillbaka efter förkylning.

Spirometern mäter lungvolymer

Den gången blev diagnosen mild astma. Inför årets undersökning är besvären som tur är betydligt lindrigare. Men testerna visar sig ändå bli en tuff prövning för hockeystjärnan med 117 landskamper och fem VM-turneringar bakom sig samt en silvermedalj från OS i Turin som främsta merit.

Först får Jenni Asserholt andas i en så kallad spirometer, för att mäta den maximala mängd luft som kan andas in och ut samt hur mycket luft hon kan andas ut inom loppet av en sekund. Därefter väntar den tuffa så kallade torrluftsprovokationen, som mäter i vilken utsträckning lungfunktionen försämras av torr luft.

Efter provet hostar och snörvlar en uppenbarligen medtagen Jenni Asserholt.

- Det är lite obehagligt, säger hon. Det känns som att det kliar och drar ihop sig i halsen. Det enda man vill är att hosta.

Metakolin testar känslighet

Efter torrluftsprovokationen blir det åter dags för spirometern, för att utvärdera hur Jenni Asserholt reagerade på torrluften. Sedan väntar ytterligare ett test för att mäta känsligheten i Jenni Asserholts luftvägar. Testet går i korthet ut på att mäta känsligheten för det histaminliknande ämnet metakolin, som avslöjar i vilken utsträckning hennes luftvägar reagerar med att dra ihop sig.

Efter varje dos inandat metakolin andas Jenni i spirometern, för att mäta den eventuella effekten av metakolinet. Under de följande minuterna växlar sedan Jenni Asserhult mellan de två apparaterna. Medicine doktor Britt-Marie Sundblad för noggrant in samtliga uppgifter i ett par diagram, och efter en stund vid miniräknaren blir hon klar med sina beräkningar.

Viktigt att undersöka astma

Sju år efter den första astmadiagnosen visar det sig att Jenni Asserhults lungor inte längre är onormalt känsliga för vare sig torr luft eller ansträngning. Sannolikt har helt enkelt hennes luftvägar utvecklats sedan förra mättillfället, konstaterar Britt-Marie Sundblad och drar slutsatsen att de tillfälliga astmabesvär som hon upplever i dag kan framkallas av någonting i hennes närmiljö. Exakt vad det är kan bara Jenni Asserholt själva ta reda på, genom att i fortsättningen vara extra uppmärksam på i vilka sammanhang besvären uppstår.

Astmatiska besvär är betydligt vanligare bland elitidrottare än bland befolkningen i övrigt, berättar Britt-Marie Sundblad. Bland ishockeyspelare, skidåkare och simmare är dessutom risken ännu mer förhöjd, eftersom de utövar sina sporter i miljöer med flera riskfaktorer. I ishockeyns fall kan det bland annat handla om kalla ishallar och utsläpp från de så kallade ismaskinerna. Skidåkare däremot utsätts för kall luft i stora mängder, och simmare kan få besvär av kloret i vattnet.

För dem som har haft astma sedan barndomen kan ansträngning och exponering i samband med idrottandet tillfälligtvis förvärra besvären. Men med lämplig medicinering är det möjligt att utöva idrott med samma förutsättningar som personer utan astmasjukdom. Därför är det viktigt att den som upplever besvär låter undersöka sig, menar Britt-Marie Sundblad.

- Det är alltid bra att veta om du har astma eller inte. Om inte annat för att försöka ta reda på orsaken samt sätta in rätt behandling för att lindra symptomen. Sedan är det viktigt att ta reda på om besvären verkligen beror på just astma eller någon annan sjukdom.

Läs mer om astma

Astmatestet

Ta reda på om din astma är under kontroll. Gör vårt enkla självtest!

Till testet

Har du astma?

Har du astma?

Mellan åtta och tio procent av Sveriges befolkning lider av astma. Vad vi vet. Många fler kan vara drabbade utan att ha fått en diagnos.

Läs mer