Vad är ett astmaanfall?

Ett astmaanfall kan vara från några minuter till flera dagar och innebär att dina astmasymtom plötsligt förvärras. Under astmaattacken dras musklerna i luftrören samman och slemhinnorna svullnar upp, samtidigt som det bildas mer slem. Ofta får man då andnöd, kraftiga pip ljud vid både in- och utandning, och hosta med segt slem. Andra tecken på du har fått ett astmaanfall kan vara:

  • Väldig snabb andning
  • Tryck eller smärta över bröstet
  • Spända nack- eller bröstmuskler
  • Svårt att prata
  • Djup ångest
  • Blekt och svettigt ansikte
  • Blåa läppar eller naglar
  • Besvären förvärras trots att du har tagit din medicin

Hur ska jag hantera astmaanfall?

Om du tar din förebyggande astmamedicin och följer din läkares rekommendationer, är chanserna goda att du aldrig behöver uppleva en akut astmaattack. Men om du - eller någon i din närhet - ändå skulle drabbas är det viktigt att hålla sig så lugn som möjligt och inte få panik. Använd i första hand din snabbverkande luftrörsvidgande medicin och dra dig inte för att be andra om hjälp. Lossa eventuellt på åtsittande kläder och drick vatten om du är törstig. Om andnöden inte ger med sig efter en stund, är det bäst att söka läkarvård på en vårdcentral eller akutmottagning. Om ditt astmaanfall är akut, ring 112.

Går det att förebygga astmaanfall?

Allvarliga astmaattacker är sällsynta men de kan stegras snabbt och kan i värsta fall vara livshotande. De första tecknen på en attack börjar innan de välkända symtomen på astma gör sig till känna och hindrar dig kanske inte från att göra dina dagliga rutiner. För att kunna förebygga allvarliga anfall är det därför viktigt att du lär dig att känna igen även lindriga symtom.

Tidiga varningssignaler:

  • Andfåddhet
  • Återkommande hosta, särskilt på natten
  • Onormal trötthet eller svaghet i samband med träning
  • Väsande andning eller hosta under eller efter träning (ansträngningsastma)
  • Humörsvängningar
  • Tecken på förkylning eller allergier (nysningar, rinnande näsa, hosta, halsont och huvudvärk)
  • Svårt att sova med astmasymtom på natten
  • Försämring av dina PEF-värden

Personer med allergisk astma kan få en astmaattack om de kommer i kontakt med ett ämne som man inte tål. Det kan vara till exempel pälsdjur, kvalster eller pollen. Astmaanfall kan också triggas av infektioner och icke-allergiska ämnen i luften som irriterar luftvägarna, som tobaksrök, avgaser, kemikalier och starka dofter. Det bästa sättet att förebygga och mildra astmaanfall är att undvika de ämnen som du vet kan trigga din astma.

Rökning och astma går inte ihop och helst ska ingen familjemedlem röka, i alla fall inte inomhus. Mögel och kvalster trivs i fuktiga miljöer, så sanera fuktskador och se till att det finns god ventilation både hemma och på jobbet. Pälsdjursallergi behöver inte betyda att du måste undvika alla husdjur - det kan till exempel hända att du tål vissa hundraser - men om du är kraftiskt allergisk är det förmodligen bäst att inte ha några hemma. Om du är allergisk mot pollen är det bra att följa pollenrapporterna och eventuellt öka den förebyggande medicinen i början av pollensäsongen. Att träna regelbundet och hålla sig i form är bra för astman, men undvik hård fysisk ansträngning om du har en infektion i kroppen.

Lär dig att känna igen dina symtom och prata med din läkare om, när och hur du ska ta dina snabbverkande luftvidgare. Läkaren kan också hjälpa dig att avgöra om och när det är dags att söka akutvård.

Hur ska jag hantera ett astmaanfall hos mitt barn?

Det är extra viktigt att snabbt behandla astma hos barn. Bebisar och små barn kan ha mer diffusa symtom än vuxna och attacken kan vara allvarligare än du tror. Försök hålla dig lugn under attacken och trösta ditt barn - det kan hjälpa barnet att slappna av och andas lättare. Håll hela tiden barnet under uppsikt och kontakta läkare om besvären inte upphör efter behandling.