AllmänhetVårdpersonal
Riskfaktorer

Riskfaktorer vid anafylaktisk chock

Jordnötter en riskfaktor vid anafylaxi

Anafylaxi, eller så kallad anafylaktisk chock, uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett visst ämne. Denna överreaktion kan i värsta fall vara livshotande.

Vem får då anafylaxi? Svaret är att sjukdomen kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön och var man bor. Men det finns några kända riskfaktorer som det är bra att vara uppmärksam på, särskilt om du har allergi eller dina föräldrar har anafylaxi. 

Det är inte helt klart hur många personer som drabbas av anafylaxi, eftersom sjukdomen förmodligen är underdiagnostiserad. Lindriga allergichocker är betydligt vanligare än livshotande anfall. Vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att drabbas av anafylaxi, även om forskarna inte är helt förstår varför. 

Vem får anafylaktisk chock?

Anafylaxi kan antingen vara allergisk eller icke-allergisk. En allergisk anafylaktisk chock kan utlösas av exempelvis födoämnen, insektsbett, latex eller läkemedel. Icke-allergisk anafylaxi kan bland annat triggas av läkemedel och fysisk ansträngning. Andra faktorer som kan bidra till en anafylaktisk chock är alkohol, stress eller en kall dusch, dryck eller bad. Ofta är det flera faktorer som samverkar.

Riskfaktorer som kan vara bra att känna till:

Tidigare anafylaktisk reaktion. Om du tidigare har fått en allergichock, till exempel på grund av ett getingstick, ökar risken för att drabbas igen. Även om den första reaktionen var lindrig, tyder mycket på att nästa anafylaktiska chock kan vara allvarligare än den första.

Atopiska sjukdomar. Om du har eller har haft atopiska, det vill säga ärftliga, sjukdomar som allergier, eksem eller astma ökar risken för att få anafylaxi. Vanliga atopiska sjukdomar är allergisk rinit (hösnuva), allergisk konjunktivit, urtikaria (nässelutslag), allergisk astma och atopiskt eksem. Atopiska sjukdomar kan även försvåra anafylaxin och öka risken för att den ska bli livshotande. Underliggande kroniska lungsjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar kan också förvärra en anafylaktisk chock . Om du har astma är det därför viktigt att den är välbehandlad.

Anafylaxi i släkten. Personer med släktingar som upplevt anafylaxi löper ökad risk att själva drabbas av anafylaxi.

Hur utlöses en allergichock?

En anafylaktisk chock kan utlösas av att allergenet injiceras, sväljs, andas in eller har kontakt med huden. Vissa personer är mycket känsliga och kan insjukna enbart av att allergenet, till exempel nötter, finns i samma rum. När nötter inte tillåts på flygplan, kan det bero på att en av passagerarna har anafylaxi.

Orsaker som kan leda till ett anafylaktiskt anfall:

  • Allergi mot livsmedel som jordnötter, trädnötter, fröer av olika slag, ägg, mjölk, samt skaldjur
  • Allergi mot insektsstick från bin och olika getingar
  • Allergi mot naturgummilatex
  • Allergi eller överkänslighet mot vissa läkemedel, till exempel antibiotika, muskelavslappnande och antiinflammatoriska läkemedel, röntgenvätska
  • Fysisk ansträngning kan utlösa ett anafylaktiskt anfall där bakomliggande allergi kan förekomma
  • ”Mjäll” från djur, till exempel katt, hamster eller häst 

Födoämnesallergier är den vanligaste orsaken till anafylaktisk chock och det är oftast jordnötter eller nötter som ligger bakom de allvarligaste reaktionerna . Barn får oftast allergichock på grund av ett födoämne, framförallt mjölk, ägg, nötter och jordnötter. Många barn växer ifrån allergi mot mjölk och ägg – däremot är det ovanligt att nöt- eller jordnötsallergi försvinner med åldern. Allergi mot fisk och skaldjur, insektsbett och läkemedel är vanligare orsaker till anafylaxi bland vuxna. Ibland är orsaken till anafylaxi inte känd.

Läs mer om anafylaxi