Anafylaxi och anafylaktisk chock

Anafylaxi, eller så kallad anafylaktisk chock, är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne, exempelvis ett livsmedel. Reaktionen kommer i regel snabbt och kan vara livshotande om man inte får behandling direkt.

Anafylaxi nötter honugsbi

Forskarna vet inte exakt hur många personer som lider av anafylaxi men sjukdomen är förmodligen underdiagnostiserad. Flera av de matallergier som kan leda till anafylaktisk chock, till exempel nöt- och jordnötsallergi, har dessutom ökat på senare år.

De vanligaste orsakerna till anafylaxi är insektsallergi och födoämnesallergi. Anafylaktisk chock hos barn beror nästan alltid på någon form av matallergi, medan insektsallergi är vanligare hos vuxna. I Sverige dör i genomsnitt dör två personer per år på grund av getingallergi, men dödsfall på grund av matallergi är betydligt ovanligare. En allergichock kan drabba vem som helst, oavsett kön, ålder eller var man bor.

Symtom vid allergichock

De första symtomen på en anafylaktisk chock kommer oftast från huden, till exempel i form av nässelutslag, klåda och svullnad kring ögon, mun och läppar, samt värmekänsla i ansiktet. Det är också vanligt att man känner trötthet och oro, eller får rinnsnuva, nästäppa, heshet och hosta. Många får även svårt att andas eller märker av symtom från magtarmkanalen, som diarré eller kräkningar. De svåraste allergichockerna kan leda till blodtrycksfall, andnöd, hjärtstopp och medvetslöshet.

Symtom på anafylaxi kan ge sig till känna redan inom några sekunder eller minuter efter att man fått i sig ett allergen. I sällsynta fall kan en anafylaktisk reaktion dock komma flera timmar efteråt. I regel är risken för en allvarlig reaktion större om symtomen kommer snabbt. Det är inte säkert att man utvecklar alla symtom vid ett tillfälle och symtomen kan variera från person till person. För att en allergisk reaktion ska räknas som anafylaxi krävs att minst två olika organ är påverkade.

Vad orsakar en allergisk chock (anafylaxi)?

En anafylaktisk chock kan utlösas när ett allergen injiceras, sväljs, andas in eller kommer i kontakt med huden. Anafylaxi kan antingen vara allergisk eller icke-allergisk.

Exempel på allergisk anafylaxi:

Exempel på icke-allergisk anafylaxi:

  • Vissa läkemedel, till exempel antibiotika
  • Röntgenkontrast
  • Fysisk ansträngning
Pappa och son med anafylaxi


Det är inte helt klart varför vissa utvecklar anafylaxi och andra inte, men det finns vissa riskfaktorer som kan bidra till sjukdomen. Om du tidigare har fått en anafylaktisk chock ökar risken för att drabbas av en till. Även om den första reaktionen var lindrig, kan nästa anafylaktiska chock bli allvarligare än den första. Ofta är det en atopisk, det vill säga ärftlig, sjukdom som ligger bakom anafylaxin. Allergi, astma och eksem är några exempel på sjukdomar som kan vara atopiska. Otillräckligt kontrollerad astma kan också öka risken för att allergichocken blir svår.

Hur behandlas anafylaxi?

Anafylaxi behandlas i första hand med adrenalin, helst redan inom några minuter efter att reaktionen satt igång. Personer som löper risk att drabbas av en anafylaktisk chock brukar därför alltid bära med sig så kallade adrenalinpennor. En adrenalinpenna är en receptbelagd, förfylld engångsspruta som injiceras i muskeln på lårets utsida. Den lindrar snabbt de farligaste symtomen, exempelvis halssvullnad, andningssvårigheter och lågt blodtryck. Adrenalin är också effektivt mot klåda, utslag, svullnad och symtom från magtarmkanalen. Efter att adrenalinsprutan har använts kan även antihistamin och kortison ges.

Personer som löper risk att drabbas av anafylaktisk chock skall alltid ha två adrenalinpennor.

Sök alltid akutvård vid anafylaxi (allergisk chock), även om du har behandlat dig själv med en eller två adrenalinpennor. En anafylaktisk reaktion är nämligen oförutsägbar och kan komma tillbaka lite senare. Det är också viktigt att orsaken till allergichocken utreds ordentligt av en specialist, så att du vet vilket eller vilka ämnen du inte tål.

Leva med anafylaxi

Anafylaxi är en allvarlig sjukdom som kan påverka din eller ditt barns livskvalitet negativt. Samtidigt är det bra att veta att du med rätt kunskap, förebyggande behandling och tillgång till läkemedel kan leva ett normalt liv. Det bästa sättet att förebygga anfylaxi är att undvika det som du är allergisk mot.

Tips som kan underlätta vardagen för dig som har anafylaxi:

  • Be din läkare om en individuell behandlingsplan och lär dig så mycket du kan om sjukdomen.
  • Läs innehållsförteckningar på alla förpackningar när du handlar och lagar mat.
  • Fråga om ingredienserna i maten och hur den har tillretts när du äter borta.
  • Berätta för familj och vänner om din allergi och hur de kan känna igen tecknen på en anafylaktisk chock. Om det är ditt barn som har anafylaxi är det också viktigt att ha ett tätt samarbete med förskola/skola och andra personer som har hand om barnet. Räkna med att du får påminna dem med jämna mellanrum.
  • Erbjud dig att ta med en rätt som du vet att du kan äta om du är bjuden på middag. Om det är ditt barn som är allergiskt är det också bra att ligga steget före och packa egen matsäck vid olika skolaktiviteter där mat kan förekomma.
  • Gå inte omkring barfota om du är allergisk mot bi- eller getingstick och undvik att reta upp bin och getingar, eftersom de oftast sticker i självförsvar.
  • Ha alltid dina adrenalinpennor inom räckhåll och se till att du vet hur de ska användas. Det är även bra om familj och nära vänner känner till hur pennan fungerar, så att de vid behov kan hjälpa dig.