Täppt i näsan - men inte förkyld? Det kan vara allergi!

Nästäppa kan vara jobbigt - särskilt när symtomen blir långdragna och man måste andas genom munnen vid minsta fysiska ansträngning. För att inte tala om när man ska sova! Att vara täppt i näsan brukar förknippas med förkylning men om du förutom nästäppa har en genomskinlig rinnsnuva och upprepade nysattacker är det mycket möjligt att du har allergisk rinit, eller hösnuva. Allergisk rinit har ökat kraftigt de senaste åren och 20 procent av alla svenskar är numera drabbade. De flesta som har hösnuva får även besvär med kliande, röda och rinnande ögon.

Även om du är frisk i övrigt ska du inte ignorera din nästäppa. Vid allergi är nästäppa det symtom som många gånger ger störst påverkan på livskvaliteten eftersom man oftast sover sämre om man är täppt i näsan. Ta kontakt med en läkare om du är osäker på om du är förkyld eller allergisk - det är viktigt att ta reda på vad som orsakar din täppta näsa. En läkare kan göra en ordentlig allergiutredning och hjälpa dig att hitta en behandling som passar om det visar sig att du är allergisk.

Nästäppa jämt eller bara ibland?

Om det är allergisk rinit som ligger bakom din nästäppa har du en inflammation som gör att näsans slemhinnor svullnar. Allergisk rinit kan vara säsongsbunden eller ihållande året runt och orsakas av luftburna allergen. Björk- och gräspollen är den vanligaste orsaken till säsongsbunden nästäppa. Besvären förvärras under pollenblomningen, då många allergiker förutom de vanliga symtomen också lider av onormal trötthet. Helårsrinit (perenn rinit) orsakas ofta av allergi mot pälsdjur eller kvalster. Det finns även icke-allergisk rinit, som utlöses av tobaksrök, parfym, temperaturväxlingar, starka dofter, luftföroreningar och andra miljöfaktorer. Ibland kan nästäppa även bero på att man använt vanligt förkylningsnässpray för länge och att det då får motsatt effekt. Gravida kvinnor kan också få långvarig nästäppa utan att vara allergiska. Det beror på hormonförändringar som gör att nässlemhinnan svullnar.

Behandling mot nästäppa

Om du har prövat vanliga avsvällande näsdroppar och nässpray mot din nästäppa men de inte har hjälpt, eller om du har varit täppt i flera veckor, kan det hända att du har symtom på allergi. Kontakta i så fall vården, så att en läkare kan göra en ordentlig allergiundersökning. Testerna som läkaren gör kan visa om din nästäppa beror på icke-allergisk eller allergisk rinit och, i så fall, vad du är allergisk mot. Båda sjukdomarna behandlas genom att man försöker dämpa inflammationen och förhindra kroniska besvär:

  • Undvik de allergener som utlöser din nästäppa så gott det går.
  • Undvik tobaksrök.
  • Sov med huvudet höjt, till exempel genom att använda en extra kudde. Då lättar trycket på slemhinnan i näsan och symtomen kan bli bättre.
  • Skölj näsan med vatten eller koksaltlösning för att få bort allergener i näsgången.
  • Antihistaminer i tablettform brukar rekommenderas mot allergisk rinit men har begränsad effekt på just nästäppa.
  • Nässpray med kortison, som hämmar inflammationen i nässlemhinnan, brukar ha bra effekt mot nästäppa. Det finns även nässpray som innehåller både antihistaminer och kortisonliknande läkemedel vilket ger en ännu effektivare symtomlindring av nästäppan.
  • Vid svåra besvära kan man under en kortare period pröva kortisontabletter om annan behandling inte hjälper.
  • Om man har riktigt svår allergi och inga läkemedel hjälper kan man få göra en allergivaccinering. Än så länge finns det bara effektiva vacciner några fåtal allergener, som gräs, björk, gråbo, katt, bi, geting och kvalster.